Bio

Kino

Kino drivs av Folkets bio som bildades 1973. De visar långfilmer, kortfilmer, spelfilmer och dokumentärfilmer från hela världen. De arrangerar även festivaler, temaveckor och specialvisningar. De visar också både svensk och utländsk barnfilm. Även skolbio ingår i deras verksamhet. 1987 fick Folkets Bio sin första biograf i Lund. Det är biografen Södran som ligger i Mejeriet. 1994 öppnade Kino.

På Kino i Lund kostar en film om man är under 20 år, student eller pensionär 70 kr (ordinariepris är 90 kr eller mer på en film över 130 minuter)

Ibland visas filmer för ett billigare pris, exempelvis har de den 3/11 s.k. höstlovsbio då de kommer visa filmen Oceans för 55 kr. På SF-bion i Lund kostar samma film 95 kr.

Köper man ett Kinokort får man se fem filmer för 300 kr.

På Södran gäller samma pris (70 kr om man är under 20, student eller pensionär). Ordinariepris är 75 kr.

Hemmakväll

Samla dina vänner och ha en mysig hemmakväll eller en picknick. Hyr en film och be alla ta med sig något gott, ingenting slår ett knytkalas!

Lätt och billigt godis:

Rischoklad

200 g choklad

1 matsked matolja

Puffat rostat ris

Smält choklad och olja i ett vattenbad eller i mikron och rör det till en jämn smet. Rör ner riset och se till att det blir täckt av chokladen. Klicka ut det på smörpapper och låt det stelna.

3 matskedar smör

¾ matsked strösocker

1 matsked sirap

1 matsked vetemjöl

1 tesked kakao

Smält smöret och tillsätt de andra ingredienserna. Rör om. Koka upp och låt sjuda i ca tre minuter . Börja ta tiden när de första bubblorna syns. Lägg smörpapper på en tallrik och häll ut smeten på den. Låt den kallna och bryt den sedan i bitar.

10 stora marshmallows

100 gram choklad

10 grillspett i trä

Strössel

Nattklubb

Hipp Malmö – Med I <3 party-kort kostar det 60 kr om du kommer innan kl 24, utan kort kostar det 120 kr.

Chili Malmö - 120 kr inträde.

Slagthuset Malmö – med Whitekort kostar det 60 kr om du kommer innan kl 24, utan Whitekort kostar det 120 kr.

Deep Malmö – 100 kr inträde.


Vårt tips är att skaffa medlemskort, då kommer du in billigare! 

Av Amanda Runnerstam

10 tips

Studentmat

1. Kolla in olika matbloggar/hemsidor om mattips. Där brukar även priset stå .
2. Storhandla, på så sätt handlar du inte varje dag och då handlar du inte onödiga grejor.
3. Sätt INTE upp någon ”ej reklam” skylt. Kolla igenom reklamen och titta efter extrapris på mat och gör en matlista.
4. Skriv alltid en matlista så att du bara handlar det du behöver.
5. Köp inte färdig mat.
6. Köp storpack och frys in, du sparar mycket pengar på det
7. Grönsaker är nyttigt men ofta blir salladen dyrare än maten. Håll dig till säsongs grönsaker.
8. Skippa moralen, plånboken bryr sig dessvärre inte om miljöproblem eller annat.
9. Utnyttja vänner och bekantas kompetens inom mat.
10. Var inte rädd att ta emot hjälp. Erbjuder någon dig på middag, tacka ja!

 Av Mia Lundgren

Tips på matbloggar och hemsidor 

www.14dagars-studentmat.blogspot.com Denna blogg är inte uppdaterad sedan 2008 men recepten är bra. Priset kan vara annorlunda idag. Det är två tjejer som gick gymnasiet för två år sedan som hade studentmat som projektarbete.

www.metrobloggen.se/studentmat Även denna blogg är sedan 2008. Recepten är många och den är gjord av en kvinna som läste på högskolan och blev trött på studenter som klagade på nudlar och spagetti. Hon levde också fattigt och ansåg att hon åt lite mer avancerad mat men det var inte mycket dyrare.

www.studentkrubb.se Det är två killar som är grundare av denna hemsida. De hämtar inspiration
från recept.nu och de skriver ut pris och svårighetsgrad på sina recept.

Av Mia Lundgren

Komvux

Komvux är till för dig som kanske valde fel program på gymnasiet och hoppade av eller dig som behöver läsa upp betyg, eller helt enkelt inte har behörighet till högskolan. Det som gör komvux unikt är att man själv väljer om man vill studera hel- eller halvtid, samt vilka ämnen man ska läsa. Komvux ger kurser från grundskolan och gymnasiet. Komvux är till för dig som är minst 20 år. Man är berättigad studiestöd, men det finns olika regler för detta beroende på ekonomi och utbildning.

Folkhögskola

Det är en skola på dina egna villkor och passar den som saknar behörighet eller dig som vill utbilda dig inom ett speciellt yrke. Folkhögskolor har ingen styrd kursplan utan skolan kan själv bestämma vad utbildningen ska innehålla. Flera folkhögskolor ligger i små byar och orter.

Det finns två olika utbildningar inom folkhögskolan och det är behörighets givande kurser eller profilkurser. På profilkurser specialiserar man sig på ett ämne, inom folkhögskolan är det ofta musik, teater och andra kulturella områden.

Högskola

På högskolan ges utbildningen antingen som ett program eller som fristående kurser. Går man ett program bestämmer skolan vilka kurser som ingår och du är garanterad en plats på alla kurser som ingår. Dessa program leder alltid till en examen. Alla yrkesexamina får man bara om man följer ett program. Vill du läsa fristående kurser väljer du själv vilka kurser du ska läsa och i vilken ordning. Då måste du söka och bli antagen till varje enskild kurs. Du måste också själv kombinera ihop kurser till en examen. Kurser och utbildningar på högskolan mäts i högskolepoäng (hp), t.ex ger en termin 30 hp. Varje kurs avslutas med någon form av examina som kan vara exempelvis en skriftlig tentamen (tenta) eller ett muntligt förhör (munta). Utbildningen på högskolan är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och det finns två huvudtyper av examen: generell examen och yrkesexamen. Alla utbildningar på högskolan kräver grundläggande behörighet och för de flesta utbildningarna behövs det även ytterliggare förkunskaper: särskild behörighet. Uppfyller du inte kraven för grundläggande behörighet kan du ändå bli antagen på högskolan om du anses ha reell kompetens. Med reell kompetens menas dina samlade erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv, kurser och utbildningar. Saknar du de förkunskaper som behövs för den utbildning du vill gå kan du komplettera på komvux, komplettera på folkhögskola eller gå en basårsutbildning.

KY -utbildningar

En KY- utbildning är en utblidning på eftergymnasial nivå. En tredjedel av utbildningen består av praktik och utbildningarna skapas efter vad som behövs på arbetsmarknaden. Utbildningarna är oftast två år. Precis som på högskolan behöver man ha grundläggande behörighet och ofta även särskild behörighet för att läsa en KY- utblidning. Finns det fler sökande än platser på en utbildning tittar de efter saker som betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Medelåldern på de som söker en KY- utbildning är 30 år. Utbildningarna är gratis men man betalar själv för litteratur och annat studiematerial.

För mer information: http://www.yhmyndigheten.se/

Av Mia Lundgren och Amanda Runnerstam

• 15 februari sista anmälningsdagen
• 2 april skrivs högskoleprovet

Steg för steg: att ansöka till högskolan

Syv

Studie och yrkesvägledare. De är till för att besvara frågor angående studier och arbete.

• De berättar hur man söker utbildningar och kan hjälpa dig komma fram till vad du vill göra.
• De berättar om behörigheter till olika utbildningar/yrken.

Svy finns på:

• Skolor, alla skolor ska ha tillgång till en syv, eller göra det möjligt för studenterna att träffa en.
• Bibliotek, burkar ofta finnas till för efter gymnasiestudier.
• Arbetsförmedlingen
• Internet t.ex: www.saco.se

Steg för steg

1.      Ta reda på vad du vill studera

2.      Kolla behörighetskrav du måste kanske komplettera eller läsa upp vissa ämnen.

3.      Ta kontakt med CSN för studiestöd

4.      Ev. göra högskoleprov, för att öka chansen att komma in.

5.      Söka in till utbildningen

6.      Bli ansökt

7.      Köpa böcker och fixa med lån och CSN.

Av Mia Lundgren

Det är en verksamhet i Sverige som har i uppgift att:

• Pröva om en person har rätt till studiestöd
• Betala ut studiestöd
• Hantera återbetalning av lån

Visste du att:

·         1919 betalades det första studiestödet ut, lånet var på högst 1500 kr per läsår. Detta skulle betalas tillbaka inom 10 år.

·         Allmänna studiestöd infördes 1957 och var på 34 kronor per månad, till personer mellan 16 och 18 år.

Läs allt du behöver veta om CSN på www.csn.se

Av Mia Lundgren

Uppsala studentkår

Detta är Uppsala studenters intresseorganisation och arbetar för frågor som rör utbildning, bostad och ekonomi. En viktig del av deras arbete är att hjälpa studenter som stött på problem. För studenter som behandlats eller bemötts felaktigt finns kårens studiebevakare, studentombud och doktorandombud alltid till hands.

Uppsala studentradio

Studentradion sänder måndagar till fredagar 13.00 till 20.00och har över 100 medarbetare. Den finns även att lyssna på dygnet runt på www.studentradion.com . De sänder samhällsprogram, humorprogram, kulturprogram och musikprogram.

Uppsala studentstaden

Studentstaden har ca 4 300 studentbostäder runt om i Uppsala. Vid terminsstarterna är efterfrågan bo bostäder som störst så det är bra att känna till att det kan vara lättare att få en bostad om du kan tänka dig att flytta in en annan tid på året. Du kan ställa dig i kö samma år som du fyller 18. För att söka studentbostad måste du studera heltid vid Uppsala universitet, SLU eller KY- eller YH-utbildning i Uppsala.

Nationer

Kultur är en viktig del av studentlivet i Uppsala! Gå med i en nation och engagera dig inom orkesterverksamhet, teater, kör eller dans. Exempelvis är Kalmar nation den främsta musiknationen och bjuder in till liveklubbar och dansklubbar varje vecka.

Lund studentradio

Detta är Sveriges största och Europas näst största studentradiostation! Allt sänds från AF-borgen av 130 ideellt arbetande studenter. De spelar ny musik, bevakar studentlivet i Lund  och sänder fem dagar i veckan.

Lunds Universitets Studentkår

LUS uppgift är att företräda Lunds universitets studenter. De har även ansvar för verksamheter som t.ex Bopoolen (bostadsförmedling), Kreditkassan (lån), studentombudet(sida med information om var du kan vända dig om du upplever dig diskriminerad eller är intresserad av aktuella händelser rörande jämlikhet) och tidningen Lundagård.

Andra studentföreningar

Precis som i Uppsala har Lund olika nationer att gå med i. Det finns även andra organisationer som Lunds studentsångare, Lunds studentteater, Lunds studenters folkdanslag och Lunds studenters filmstudio.

Av Amanda Runnerstam

Tåg och busskort Skånetrafiken

Jojo Student (månadskort för studenter)

3 zoner – 530 kr ingen rabatt

6 zoner – 550 kr ordinarie pris 690 kr

9 zoner – 620 kr ordinarie pris 880 kr

14 zoner – 850 kr ordinarie pris 1060 kr

För stadsbuss kostar det 370 – 425 kr i månaden.

Rabattkort/ Jojo-reskassa

Med jojo-resakassa får man 20 % rabatt på alla resor inom, Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, till Danmark och på Göteborg C.

Det gäller inte för resor med taxi.

Jojo periodkort

Gäller 30 dagar från valt datum och inom alla zoner man valt.

Jojo fritid (barn och ungdomar)

Från 7 – 20 år. Gäller från klockan 17.00 – 06.00 på vardagar och dygnet runt på helger och helgdagar.

Kostar en tredjedel av vad ett vanligt månadskort gör. Jojo fritid är bra att kombinera med skolkort efter som det gäller från 05.00 – 20.00 på vardagar och inga helger.

För mer information: www.skanetrafiken.se


Av Amanda Runnerstam och Ellinor Jansson 

Samakning.se

  http://www.samakning.se/ 

Samåkning.se är Sveriges största mötesplats för folk som vill samåka och har över 80 000 användare. Du behöver inte ha bil för att bli medlem. Allt du behöver göra är att leta upp en samåkning, t.ex en resa mellan Stockholm och Malmö, och kontakta den du vill samåka med. Vill du skapa en egen samåkning är det gratis att registrera sig. Då skriver du i bland annat namn, kön, ålder och om du har bil eller inte. Vill du leta upp en samåkning är det lätt att söka på sidan, där kan man också se samåkningar som är aktuella för dagen. Man kan se hur många personer som söker/erbjuder skjuts, om man är rökare/icke rökare och vart man ska/vill åka.

Skjutsgruppen – Samåkning via Facebook

Ska du åka någonstans och har plats i bilen eller om du behöver skjuts kan du gå med i denna grupp på facebook: http://www.skjutsgruppen.nu . Där kan du lägga ut din förfrågan/erbjudan om resa. Du kan även skriva på: http://www.facebook.com/skjutsgruppen. Om du ska köra så skriv vilken tid du tänkt åka, varifrån du åker och vart du ska samt vilka ställen du passerar om du har möjlighet att hämta upp någon på vägen. Letar du efter någon att få skjuts av skriver du om det är någon speciell dag du vill åka, om du har några tider att passa och om du har körkort. Är det kort tid tills du behöver åka är det en bra idé att även skriva telefonnummer.

Ska du resa i Europa kan du gå med i denna grupp: http://www.facebook.com/carpooleurope. Där skriver du som i skjutsgruppen men erbjuder/erbjuds resor inom hela Europa.

Av Amanda Runnerstam

Från början levde människan för att överleva, med andra ord, de var tvungna att jaga och leta efter mat. Man kunde inte producera egen mat. Det var inte förrän senare stenålder som människan lärde sig odla mat. Det är inte förrän nu som man kan säga att människan hade framhållning när det gäller mat. De visste att de skulle ha mat på bordet. Fortfarande var det så att man odlade för eget bruk. Inte förrän transport-och järnvägen kom i mitten av 1800 talet, förändrades maten. Man började resa och upplevde andra matkulturer. Det är på så sätt vi i dag äter mat från världen över. Idag görs mat på många olika ställen i världen och fraktas dagligen flera 100 mil. Man odlar alltså mer och mer för andras behov och inte för eget.

Skillnaden mellan förr och nu är att vi massproducerar mat. Vi har inte tillräckligt med mat så vi genmanipulerar den. För att kunna förvara maten länge lägger man till konstgjorda medel. Maten blir mer och mer ohälsosam. För att undvika detta bör vi köpa ekologiskt, men problemet är det är dyrare. Vad ska man då äta som student? Mitt tips är att köpa det som är billigast eftersom man kan rädda världen och klimatet efter man gått ut skolan. Däremot anser jag det är mycket viktigt att veta vad man får i sig.

Av: Mia Lundgren

Vi har intervjuat Mira Bergman som är Ellinors barndomsväns farmor. Hon hyr ut ett rum till studenter.


Från Vänster; Mia, Mira och Ellinor.

Mira bor nära tågstationen i Lund och har just nu en sjuttonårig student boende hemma hos sig. Hon går en musik och kultur-linje på gymnasiet och bor varannan vecka hos Mira och varannan hos sin moster som bor i närheten. När hon bor hos Mira äter de tillsammans och Mira tvättar hennes kläder. Hon tycker att det är kul att ha studenter boende hos sig och har inga speciella regler för sina inneboende. Mira säger att 95 procent av av alla som har inneboende har regler som t.ex. att man måste vara hemma innan klockan 22, inta ta med sig sig gäster hem, bara tvätta en gång i veckan. Mira har innan haft en inneboende som innan hon flyttade in till Mira hade bott på fyra olika ställen men blivit tvungen att flytta p.g.a. alla regler. När Mira har inneboende vill hon gärna ha någon med liknande intressen och som sköter sig. Hon vill endast ha kvinnliga inneboende. Hon ser inga nackdlar med att ha studenter boende hos sig utan tycker bara att det är kul. Mira är ofta inte hemma på helgerna så det gör inget om hennes inneboende är ute på kvällarna, deras kompisar får också lov att sova över. För att hitta intersserande studenter har Mira bland annat satt upp flyers. Hon har också en stor umgängeskrets och hittar på så vis intesserade studenter genom bekanta. Mira har kontakt med gamla inneboende och får kort och blommor av dem. Som inneboende hos Mira delar man också lägenhet med marsvinet Picasso. Han bor i en bur i köket men på kvällarna springerna han runt i lägenheten.


Marsvinet Picasso

Av Amanda Runnerstam, Ellinor Jansson och Mia Lundgren