Skolor efter gymnasiet

Komvux

Komvux är till för dig som kanske valde fel program på gymnasiet och hoppade av eller dig som behöver läsa upp betyg, eller helt enkelt inte har behörighet till högskolan. Det som gör komvux unikt är att man själv väljer om man vill studera hel- eller halvtid, samt vilka ämnen man ska läsa. Komvux ger kurser från grundskolan och gymnasiet. Komvux är till för dig som är minst 20 år. Man är berättigad studiestöd, men det finns olika regler för detta beroende på ekonomi och utbildning.

 

Folkhögskola

Det är en skola på dina egna villkor och passar den som saknar behörighet eller dig som vill utbilda dig inom ett speciellt yrke. Folkhögskolor har ingen styrd kursplan utan skolan kan själv bestämma vad utbildningen ska innehålla. Flera folkhögskolor ligger i små byar och orter.

Det finns två olika utbildningar inom folkhögskolan och det är behörighets givande kurser eller profilkurser. På profilkurser specialiserar man sig på ett ämne, inom folkhögskolan är det ofta musik, teater och andra kulturella områden.

 

Högskola

På högskolan ges utbildningen antingen som ett program eller som fristående kurser. Går man ett program bestämmer skolan vilka kurser som ingår och du är garanterad en plats på alla kurser som ingår. Dessa program leder alltid till en examen. Alla yrkesexamina får man bara om man följer ett program. Vill du läsa fristående kurser väljer du själv vilka kurser du ska läsa och i vilken ordning. Då måste du söka och bli antagen till varje enskild kurs. Du måste också själv kombinera ihop kurser till en examen. Kurser och utbildningar på högskolan mäts i högskolepoäng (hp), t.ex ger en termin 30 hp. Varje kurs avslutas med någon form av examina som kan vara exempelvis en skriftlig tentamen (tenta) eller ett muntligt förhör (munta). Utbildningen på högskolan är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och det finns två huvudtyper av examen: generell examen och yrkesexamen. Alla utbildningar på högskolan kräver grundläggande behörighet och för de flesta utbildningarna behövs det även ytterliggare förkunskaper: särskild behörighet. Uppfyller du inte kraven för grundläggande behörighet kan du ändå bli antagen på högskolan om du anses ha reell kompetens. Med reell kompetens menas dina samlade erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv, kurser och utbildningar. Saknar du de förkunskaper som behövs för den utbildning du vill gå kan du komplettera på komvux, komplettera på folkhögskola eller gå en basårsutbildning.

 

KY -utbildningar

En KY- utbildning är en utblidning på eftergymnasial nivå. En tredjedel av utbildningen består av praktik och utbildningarna skapas efter vad som behövs på arbetsmarknaden. Utbildningarna är oftast två år. Precis som på högskolan behöver man ha grundläggande behörighet och ofta även särskild behörighet för att läsa en KY- utblidning. Finns det fler sökande än platser på en utbildning tittar de efter saker som betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Medelåldern på de som söker en KY- utbildning är 30 år. Utbildningarna är gratis men man betalar själv för litteratur och annat studiematerial.

För mer information: http://www.yhmyndigheten.se/


Av Mia Lundgren och Amanda Runnerstam


HÖGSKOLEPROVET!

VIKTIGA DATUM 2011!

Våren:
  • 15 februari sista anmälningsdagen
  • 2 april skrivs högskoleprovet
Hösten:
  • 15 september sista anmälningsdag
  • 29 oktober skrivs högskoleprovet

Varför ska man skriva högskoleprovet?


Om du har gjort högskoleprovet placeras du automatiskt i ytterligare en urvalsgrupp när du söker en utbildning som du är behörig till.

Det kostar 350 kr och alla kan skriva högskoleprovet. Resultatet varar i 5 år.
Ditt resultat på högskoleprovet anges på en skala från 0,0 till 2,0 poäng. Alla provresultat över 0,1 poäng överförs automatiskt till högskolorna och till Verket för högskoleservice

Du kan läsa allt om högskoleprovet på www.studera.nu

Av Mia Lundgren



Att söka utbildning

Steg för steg: att ansöka till högskolan

Syv

Studie och yrkesvägledare. De är till för att besvara frågor angående studier och arbete.

  • De berättar hur man söker utbildningar och kan hjälpa dig komma fram till vad du vill göra.
  • De berättar om behörigheter till olika utbildningar/yrken.

 

Svy finns på:

  • Skolor, alla skolor ska ha tillgång till en syv, eller göra det möjligt för studenterna att träffa en.
  • Bibliotek, burkar ofta finnas till för efter gymnasiestudier.
  • Arbetsförmedlingen
  • Internet t.ex: www.saco.se

 

Steg för steg

 

1.      Ta reda på vad du vill studera

2.      Kolla behörighetskrav du måste kanske komplettera eller läsa upp vissa ämnen.

3.      Ta kontakt med CSN för studiestöd

4.      Ev. göra högskoleprov, för att öka chansen att komma in.

5.      Söka in till utbildningen

6.      Bli ansökt

7.      Köpa böcker och fixa med lån och CSN.

 

Av Mia Lundgren


Vad är CSN – centrala studiestödsnämnden?

 

Det är en verksamhet i Sverige som har i uppgift att:

  • Pröva om en person har rätt till studiestöd
  • Betala ut studiestöd
  • Hantera återbetalning av lån

 

Visste du att:

·         1919 betalades det första studiestödet ut, lånet var på högst 1500 kr per läsår. Detta skulle betalas tillbaka inom 10 år.

·         Allmänna studiestöd infördes 1957 och var på 34 kronor per månad, till personer mellan 16 och 18 år.

 

Läs allt du behöver veta om CSN på www.csn.se

 

Av Mia Lundgren


Uppsala eller Lund?

Uppsala studentkår

Detta är Uppsala studenters intresseorganisation och arbetar för frågor som rör utbildning, bostad och ekonomi. En viktig del av deras arbete är att hjälpa studenter som stött på problem. För studenter som behandlats eller bemötts felaktigt finns kårens studiebevakare, studentombud och doktorandombud alltid till hands.

Uppsala studentradio

Studentradion sänder måndagar till fredagar 13.00 till 20.00och har över 100 medarbetare. Den finns även att lyssna på dygnet runt på www.studentradion.com . De sänder samhällsprogram, humorprogram, kulturprogram och musikprogram.

Uppsala studentstaden

Studentstaden har ca 4 300 studentbostäder runt om i Uppsala. Vid terminsstarterna är efterfrågan bo bostäder som störst så det är bra att känna till att det kan vara lättare att få en bostad om du kan tänka dig att flytta in en annan tid på året. Du kan ställa dig i kö samma år som du fyller 18. För att söka studentbostad måste du studera heltid vid Uppsala universitet, SLU eller KY- eller YH-utbildning i Uppsala.

Nationer

Kultur är en viktig del av studentlivet i Uppsala! Gå med i en nation och engagera dig inom orkesterverksamhet, teater, kör eller dans. Exempelvis är Kalmar nation den främsta musiknationen och bjuder in till liveklubbar och dansklubbar varje vecka.

 

 

Lund studentradio

Detta är Sveriges största och Europas näst största studentradiostation! Allt sänds från AF-borgen av 130 ideellt arbetande studenter. De spelar ny musik, bevakar studentlivet i Lund  och sänder fem dagar i veckan.

Lunds Universitets Studentkår

LUS uppgift är att företräda Lunds universitets studenter. De har även ansvar för verksamheter som t.ex Bopoolen (bostadsförmedling), Kreditkassan (lån), studentombudet(sida med information om var du kan vända dig om du upplever dig diskriminerad eller är intresserad av aktuella händelser rörande jämlikhet) och tidningen Lundagård.

Andra studentföreningar

Precis som i Uppsala har Lund olika nationer att gå med i. Det finns även andra organisationer som Lunds studentsångare, Lunds studentteater, Lunds studenters folkdanslag och Lunds studenters filmstudio.



Av Amanda Runnerstam


Skånetrafiken

Tåg och busskort Skånetrafiken


Jojo Student (
månadskort för studenter)

3 zoner – 530 kr ingen rabatt

6 zoner – 550 kr ordinarie pris 690 kr

9 zoner – 620 kr ordinarie pris 880 kr

14 zoner – 850 kr ordinarie pris 1060 kr

För stadsbuss kostar det 370 – 425 kr i månaden.

 

Rabattkort/ Jojo-reskassa

Med jojo-resakassa får man 20 % rabatt på alla resor inom, Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, till Danmark och på Göteborg C.

Det gäller inte för resor med taxi.

 

Jojo periodkort

Gäller 30 dagar från valt datum och inom alla zoner man valt.

 

Jojo fritid (barn och ungdomar)

Från 7 – 20 år. Gäller från klockan 17.00 – 06.00 på vardagar och dygnet runt på helger och helgdagar.

Kostar en tredjedel av vad ett vanligt månadskort gör. Jojo fritid är bra att kombinera med skolkort efter som det gäller från 05.00 – 20.00 på vardagar och inga helger.

För mer information: www.skanetrafiken.se


Av Amanda Runnerstam och Ellinor Jansson 


Transport Samåkning

Samakning.se

  http://www.samakning.se/ 

Samåkning.se är Sveriges största mötesplats för folk som vill samåka och har över 80 000 användare. Du behöver inte ha bil för att bli medlem. Allt du behöver göra är att leta upp en samåkning, t.ex en resa mellan Stockholm och Malmö, och kontakta den du vill samåka med. Vill du skapa en egen samåkning är det gratis att registrera sig. Då skriver du i bland annat namn, kön, ålder och om du har bil eller inte. Vill du leta upp en samåkning är det lätt att söka på sidan, där kan man också se samåkningar som är aktuella för dagen. Man kan se hur många personer som söker/erbjuder skjuts, om man är rökare/icke rökare och vart man ska/vill åka.

 

Skjutsgruppen – Samåkning via Facebook

Ska du åka någonstans och har plats i bilen eller om du behöver skjuts kan du gå med i denna grupp på facebook: http://www.skjutsgruppen.nu . Där kan du lägga ut din förfrågan/erbjudan om resa. Du kan även skriva på: http://www.facebook.com/skjutsgruppen. Om du ska köra så skriv vilken tid du tänkt åka, varifrån du åker och vart du ska samt vilka ställen du passerar om du har möjlighet att hämta upp någon på vägen. Letar du efter någon att få skjuts av skriver du om det är någon speciell dag du vill åka, om du har några tider att passa och om du har körkort. Är det kort tid tills du behöver åka är det en bra idé att även skriva telefonnummer.

Ska du resa i Europa kan du gå med i denna grupp: http://www.facebook.com/carpooleurope. Där skriver du som i skjutsgruppen men erbjuder/erbjuds resor inom hela Europa.

Av Amanda Runnerstam


Matens historia

Från början levde människan för att överleva, med andra ord, de var tvungna att jaga och leta efter mat. Man kunde inte producera egen mat. Det var inte förrän senare stenålder som människan lärde sig odla mat. Det är inte förrän nu som man kan säga att människan hade framhållning när det gäller mat. De visste att de skulle ha mat på bordet. Fortfarande var det så att man odlade för eget bruk. Inte förrän transport-och järnvägen kom i mitten av 1800 talet, förändrades maten. Man började resa och upplevde andra matkulturer. Det är på så sätt vi i dag äter mat från världen över. Idag görs mat på många olika ställen i världen och fraktas dagligen flera 100 mil. Man odlar alltså mer och mer för andras behov och inte för eget.

Skillnaden mellan förr och nu är att vi massproducerar mat. Vi har inte tillräckligt med mat så vi genmanipulerar den. För att kunna förvara maten länge lägger man till konstgjorda medel. Maten blir mer och mer ohälsosam. För att undvika detta bör vi köpa ekologiskt, men problemet är det är dyrare. Vad ska man då äta som student? Mitt tips är att köpa det som är billigast eftersom man kan rädda världen och klimatet efter man gått ut skolan. Däremot anser jag det är mycket viktigt att veta vad man får i sig.

Av: Mia Lundgren


Intervju med Mira

Vi har intervjuat Mira Bergman som är Ellinors barndomsväns farmor. Hon hyr ut ett rum till studenter.


Från Vänster; Mia, Mira och Ellinor.

Mira bor nära tågstationen i Lund och har just nu en sjuttonårig student boende hemma hos sig. Hon går en musik och kultur-linje på gymnasiet och bor varannan vecka hos Mira och varannan hos sin moster som bor i närheten. När hon bor hos Mira äter de tillsammans och Mira tvättar hennes kläder. Hon tycker att det är kul att ha studenter boende hos sig och har inga speciella regler för sina inneboende. Mira säger att 95 procent av av alla som har inneboende har regler som t.ex. att man måste vara hemma innan klockan 22, inta ta med sig sig gäster hem, bara tvätta en gång i veckan. Mira har innan haft en inneboende som innan hon flyttade in till Mira hade bott på fyra olika ställen men blivit tvungen att flytta p.g.a. alla regler. När Mira har inneboende vill hon gärna ha någon med liknande intressen och som sköter sig. Hon vill endast ha kvinnliga inneboende. Hon ser inga nackdlar med att ha studenter boende hos sig utan tycker bara att det är kul. Mira är ofta inte hemma på helgerna så det gör inget om hennes inneboende är ute på kvällarna, deras kompisar får också lov att sova över. För att hitta intersserande studenter har Mira bland annat satt upp flyers. Hon har också en stor umgängeskrets och hittar på så vis intesserade studenter genom bekanta. Mira har kontakt med gamla inneboende och får kort och blommor av dem. Som inneboende hos Mira delar man också lägenhet med marsvinet Picasso. Han bor i en bur i köket men på kvällarna springerna han runt i lägenheten.


Marsvinet Picasso

Av Amanda Runnerstam, Ellinor Jansson och Mia Lundgren


Bostadsbidrag

Har du barn eller är 18 år till 29 år men har inga barn kan du ha rätt till bostadsbidrag. Det beror på hur mycket du tjänar per år och vad din bostad kostar.

Bostadsbidraget börjar reduceras vid inkomster över 41 000 kr för ensamsökande och över 58 000 kr för gifta eller sambos. Lön och 80 procent av studiebidraget räknas som inkomst. Inkomster från kapital (t.ex. räntor och kapitalvinster), skattefria stipendier över 3000 kr och förmögenheter som överstiger 100 000 kr påverkar även bidraget. Bostadsbidraget är preliminärt. Inkomsterna kontrolleras i efterhand för att se om det utbetalda bidraget stämmer mot dina inkomster. Det kan innebära att du får ytterligare bidrag eller att du blir skyldig att betala tillbaka pengar till Försäkringskassan. När något händer som påverkar ditt bidrag (t.e.x nytt jobb) måste du meddela Försäkringskassan detta.


 Exempel 1:

Ensamstående man 25 år

Bostad: lägenhet, en tvåa på 65 kvadratmeter

Hyra: 4 800 kr/ månad

Årsinkomst: 250 000 kr innan skatt

Inget bostadsbidrag eftersom han tjänade mer än 77 000 kr per år.


Exempel 2:

En man och en kvinna, sambos 25 år

Två barn

Bostad: lägenhet, en trea på 78 kvadratmeter

Hyra: 7 074 kr/ månad

Årsinkomst: 300 000 kr innan skatt (150 000 kr/person)

Preliminärt bostadsbidrag: 200 kr/månad. Hade de bara haft ett barn hade de inte fått något bidrag eftersom den gemensamma inkomsten var högre än 267 000 kr per år.



Exempel 3:

Ensamstående kvinna 18 år

Studerar och extrajobbar som städerska på helgen, ca 6 timmar/helg

Bostad: lägenhet, etta på 50 kvadratmeter

Hyra: 3 500 kr/månad

Årsinkomst: 10 044 kr

Preliminärt bostadsbidrag: 1000 kr/ månad




För att räkna ut hur mycket du kan tänkas på i bostadsbidrag, gå in på: http://pbb.forsakringskassan.se/bob/sjalvbetjaning/pbbp/familjUppgifterIn.do#start


Källa: http://www.forsakringskassan.se/privatpers/studerande/hjalp_hyran/bostadsbidrag/ 


Av Amanda Runnerstam


Hur bor du?



Namn:
 Felix Östling

Ålder: 19 år

Gymnasie: Haganässkolan, OP

Läser nu: Röntgensjuksköterskaprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping

Bor: Studenthus

 

Hur hittade du ditt boende? Jag fick hjälp av en kompis. Företaget jag hyr hos heter Gula villan. Nu har jag ett eget rum men delar jag kök, dusch, toa och tvätt med fyra andra killar.

Fanns det andra alternativ än det boendet du har nu? Gula villan var de enda som svarade. Jag letade mycket efter eget boende, jag hade hellre haft en egen lägenhet men nu bor jag i alla fall med perfekt avstånd till skolan.

Finns det några för- och nackdelar med att bo som du gör? En fördel är att det är delat internet. Annars är det att man måste klara av att dela sitt utrymme med andra. Men det har gått bra.

Hur klarar du dig ekonomiskt? Jag har CSN-bidrag. Annars klarar jag mig på pengar jag har sen tidigare jobb på ett äldreboende.

 Av Amanda Runnerstam


AF Bostäder

AF Bostäder står för Akademiska Föreningens Bostadsföretag och äger och förvaltar 5 800 studentbostäder i Lund. 2 900 av dem är korridorrum, 1 500 är pentryrum och 1 200 familjelägenheter. På AF Bostäders hemsisa www.afb.se hittar du alla typer av studentbostäder som Af erbjuder. De är:

Korridorrum/lägenhet

I en korridor har du ett eget rum med egen ytterdörr. Du har även egen toalett och i de flesta rum egen dusch. Korridorrummen har gemensamt kök som man delar med de andra hyresgästerna. Köket är inrett efter antal hyresgäster och har ofta flera spisar och kylar. Delar av köksytan/allrum ingår i hyran. I lägenheterna finns inga gemensamma utrymmen och du har eget kök eller pentry som är en kokvrå utan matplats.

Möblerat eller omöblerat

Hyr du en möblerad bostad ingår möblerna i hyresavtalet och kan inte väljas bort. Möblerna som ingår är säng, skrivbord, skivbordsstol och bokhylla.

Sunda hus – rökfritt

AF erbjuder ”alternativa trapphus”. I dessa förbinder sig hyresgästerna att inte röka eller ha husdjur samt inte ha för starka parfymer. Där städas inte med starka kemikalier och tvättas med oparfymerat tvättmedel. Man har också sett till att hyresgästerna inte ska behöva bekymra sig om mögel, asbest, radon, kvicksilver, PCB eller andra byggkemiska ämnen.

Drogfritt boende

Hyresgäster som bor på drogfritt boende är speciellt utvalda och är till för dem som inte kan eller vill vistas i en miljö där droger eller alkohol förekommer. För att ansöka till detta boende skickar man ett personligt brev där man presenterar sig och motiverar varför man vill ha denna typ av boende.

Internationella korridoren

Den Internationella korridoren är en mötesplats för särskilt utvalda internationella och svenska studenter. Bor man där ska man vara intresserad av främmande kulturer, internationella studier och vara mycket studieinriktad. De internationella studenterna stannar en termin och väljs ut av Lunds universitet. Svenska studenter ska söka boende i korridoren vid sidan om den ordinarie bostadskön. Det gör man genom att skicka ett personligt brev till Bostadsombudsmannen där man motiverar varför man ska bli utvald att bo i korridoren. I första hand erbjuds detta boende till de som redan har studerat ett par terminer.

 

 På ABF:s hemsida finns ett kapitel om Köp och Hyresvillkor, det innehåller:

Kapitel 1 – Kö och Hyresvillkor

·         Studie och medlemskrav

·         Dispens från studie och medlemskrav

·         Boendespärr

Kapitel 2 – Särskilda kövillkor för novischer

Kapitel 3 – Särskilt om uthyrning

·         Inledning

·         Bostadsansökan

·         Bokning av bostad

·         Tilldelning av bostad

·         Förtur

Kapitel 4 – Särskilt om boendet

·         Hyresvillkor

·         Andrahandsupplåtelse

·         Överlåtelse av bostadshyresavtal

Övergångsbestämmelser

AF Bostäder erbjuder förutom bostäder även förråd, lokaler och parkeringsplatser och garage.

Bostad, korridor, korridorkök och förråd städas av hyresgästerna.


 Av Amanda Runnerstam


LKF

LKF www.lkf.se  står för Lunds Kommuns Fastighets AB och bildades 1947. De erbjuder bostäder i Lund, Dalby, Veberöd, Södra Sandby, Veberöd, Genarp och Revinge. Totalt äger de och förvaltar ca 87 000 bostädslägenheter. Förutom bostäder äger LKF också de flesta av Lunds kommuns äldreboende, några stadsdelscentrum som rymmer handel och service och affärslokaler inne i centrum.

LKF erbjuder både radhus och flerfamiljshus. Till radhus räknas även villor, kedjehus och parhus. LKF har även bostäder som är byggda för att erbjuda särskilt god tillgänglighet för personer med funktionshinder. Det finns också bostäder för de som önskar en aktivare gemenskap och ett djupare engagemang i boendet än vad ett vanligt hyresförhållande erbjuder.

Vilka kan få lägenhet av LKF?

Alla som har fyllt 18 kan anmäla sig till LKFs bostadskö. En ledig lägenhet erbjuds i första hand till Lundabor. En Lundabo är du om du arbetar, heltidsstuderar på universitetet eller har din bostad inom kommunens gränser eller om du har motsvarande anknytning till kommunen. En ledig lägenhet erbjuds i kötidsordning till den som har anmält sitt intresse på LKFs hemsida. Är du anmäld i LKFs bostadskö och har bott i en av deras fastigheter i minst ett år får du dubbel kötid jämfört med andra sökande och prioriteras på det sättet före de andra.

Förutsättningar att bli hyresgäst

Söker du bostad av LKF kontrollerar de alltid anställnings- och inkomstförhållande, hyresbetalningar och hur man skött sig i nuvarande/tidigare bostäder och om det finns registrerade betalningsanmärkningar eller skulder. De ser också om du tidigare har varit hyresgäst hos LKF. Ibland kan de kräva kompletterande säkerhet såsom borgensåtagande (att lova att betala en annans skuld eller banklån om denna inte klarar av det) för dina förpliktelser enligt hyresavtalet. De kontrollerar också att antalet boende som ska bo i bostaden är rimligt för bostadens storlek.

Efter att de kontrollerat detta bedömer de om du har en sådan ekonomisk situation att du klarar av att betala hyran för bostaden du söker hos LKF.

Att söka bostad

Har du fyllt 18 år kan du registrera dig på LKFs hemsida. Där kan du också lägga in en egen sökprofil. Då har du möjlighet att få ett e-postmeddelande när en bostad som motsvarar dina önskemål blir lediga. Lediga lägenheter erbjuds i kötidsordning. Din kötid räknas från och med den dag du registrerar dig. Du måste förnya din registering inom 365 dagar från de att du senast förnyade. Annars stryks du ut kön. Förnya gör man genom att logga in där du registrerat dig. Du behöver inte göra något men det är bra att titta igenom så att dina uppgifter fortfarande stämmer. Tecknar du ett hyresavtal med LKF stryks du ur kön. När du flyttat in i bostaden kan du ställa dig i kön igen men kommer att vara spärrad från att söka en ny bostad i 12 månader. Du stryks även ur kön om du tre gånger: tackar nej eller inte svarar på ett erbjudande om visning, tackar nej efter visning, blir erbjuden en lägenhet du först tackar ja till men sedan ångrar dig eller av andra skäl inte undertecknar något hyresavtal.

Det är du själv som måste se efter vilka lägenheter som är lediga. Varje lägenhet ligger publicerad på LKFs hemsida i minst sju dagar. Dessa dagar kan du anmäla ditt intresse för lägenheterna. Du kan anmäla intresse till max sju lägenheter åt gången. Har du anmält intresse kan du när du vill ångra dig och ta bort din intresseanmälan under de dagar lägenheten ligger uppe som ledig. När anmälningstiden gått ut får alla med längst kötid av de som anmält sitt intresse ett erbjudande om visning av lägenheten. Detta brukar normalt vara för 5-10 personer. Sedan måste du lämna besked om du vill ha lägenheten eller inte. Tackar du ja till ett erbjudande om lägenhet/visning av lägenhet måste du gå in och uppdatera dina registreringar om dig och dina förhållanden. Uppgifterna kommer att användas som underlag när det bestäms vem som ska få lägenheten. Har många tackat ja till lägenheten är det den med längst kötid och som uppfyller alla krav som får den.

 
Av Amanda Runnerstam


Begagnat eller inte?

Vi har gjort en undersökning av priset för nya och begagnade möbler. Eftersom man ibland har fördomar om begagnade möbler så vi har lite tips till dig som funderar på att köpa något begagnat.

1. Titta på materialet, är det lätt att tvätta av?
2. Köp aldrig något utan att ha sett det i verkligheten.
3. Titta på internet innan du köper en vara så att du vet att du inte blir lurad.

 

Begagnat

 Soffa             300 kr

Soffbord       400-500 kr

Matbord        350-3000 kr

Stolar            400 kr/4st

Skrivbord      150-1500 kr

Lampa (bord) 50-8000 kr. 

 

Totalt om man tar det billigaste: 1650 kr.

 

Ikea

 Soffa           1000-1500 kr

Soffbord       100-150 kr   

Matbord        300 kr                                

Stolar            400kr/4st

Skrivbord      150 kr           

Lampa (bord) 1500 kr

 

Totalt om man tar det billgaste : 2100 kr.

 

Slutsatsen är att begagnat är billigast. Vissa saker är där inte jättestor skillnad på att köpa som på t.ex. IKEA eller på Blocket.se. Fördelen med begagnat är att miljön mår bättre av att man återanvänder möbler. Nackdelar är att möblerna inte alltid är fräscha, därför är det viktigt att verkligen titta efter innan man köper begagnade möbler.

Av Mia Lundgren


Intervju med en student från Karlskrona

Namn: Marcus Olsson

Ålder: 19 år

Bor: I en två i Karlskrona tillsammans med rumskompisen Oscar

Läser: Tekniskt basår, för att sen plugga vidare

Fritid: Innebandy

 

Eftersom Marcus innan bodde i Hörby hos sina föräldrar och han kom in i Karlskrona var han tvungen att flytta till dit. Han är hemma på helgerna.

Vilka alternativ stod det mellan när du valde bostad? Ja det var inte så mycket att välja på, man fick ta det som fanns. Det var dåligt med lägenheter. Till slut hittade vi en lägenhet inne i Karlskorna, det blev en 2a.

 Känner du och din rumskompis varandra sen innan? Vi har gått gymnasiet tillsammans i tre år. Då överlevde vi så vi ser inga problem med att bo tillsammans ett år.Fördelarna är att  man är två stycken och det blir billigare och man slipper vara ensam. Vi går på samma skola och hjälps åt med läxor. Det är också nära till skolan så man slipper gå upp tidigt. Nackdelar är det är inte så stort, så om man vill vara ensam är det svårt.

 Vilka är för och nackdelarna med att bo som du gör?

Hur klarar du dig ekonomisk nu när du studerar? Jag får lite i csn bidrag och sen har jag tagit csn lån och så får jag hjälp av mina föräldrar också om jag skulle behövadet. Så jag ser inga problem i min ekonomi.

Av Mia Lundgren 


Konsumentverket

Det här är vad konsumentverket har räknat ut att den genomsnittiga månadskostnaden för en man eller kvinna i Sverige är.

 

Kvinna

Man

Mat hemma, ej lunch, 5 dagar i veckan

1 340

1 700

Förbrukningsvaror

100

100

Hemutrustning (inklusive dator)

520

520

Media - fast telefon, Internet med mera

840

840

Hyra och el *

4 800

4 800

Hemförsäkring

100

100

Summa hushållsutgifter:

7 700

8 060

Övriga utgifter

 

 

Hygien

370

310

Kläder och skor

530

530

Fritid (inklusive mobiltelefon)

540

540

Utelunch (20 gånger i månaden)

1 480

1 480

Lokala resor med kollektivtrafik

680

680

Fackavgift (fack 270 kr, a-kassa 340 kr)

520

520

Summa övriga utgifter:

4 120

4 060

Total kostnad:

11 820

12 120

 

* Hyran är en medelhyra i en mellanstor svensk stad. Den kan vara både högre och lägre.

Källa: Konsumentverket, Koll på pengarna 2010.


 Av Mia Lundgren


Skillnad mellan olika bostadstyper


När man ska flytta hemifrån är det en massa frågor om som dyker upp. Vad är skillnaden mellan olika bostadstyper? Vilken typ är den billigaste? osv..

Här kan du läsa om olika bostadstypers för- och nackdelar.


Hyreslägenhet

Det är när man inte äger bostaden. Behöver du hjälp med service är det hyresvärden som har hand om det. Det finns också regler för vad du inte får göra.
Om något går sönder behöver du själv inte stå för kostnaden. Hyresvärden har ansvaret. Oftast ingår el och värme, ibland även tv kanaler.
Det är inte tillåtet att t.ex. måla om eller dekorera lägenheten som du själv vill vilket kan vara påfrestande.


Hyra i andra hand

Det betyder att du hyr utav en hyresgäst och då blir den personen din hyresvärd. Däremot måste man ha tillåtelse av hyresvärden för att hyra ut i andra hand. Om man inte följer det kan båda parter bli vräkta. Det är nästan samma grej som att hyra i första hand bara att du har en annan hyresvärd. Samma regler gäller som för hyresrätt.


Studentboende

Det kan vara ett eget rum i en lägenhet eller ett rum med gemensamma utrymmen. Det gäller oftast i 10 månader per år och uppsägningstiden är bara en månad. Det som är bra med studentboende är att det är lätt att flytta ut om man skulle sluta skolan eller hoppa av. Det är också billigare. Rummen kan vara allt från möblerade till icke möblerade.


Bostadsrätt

Det kan vara en lägenhet, villa eller radhus. Med bostadsrätt menas det att man köper en andel i en bostadsrättförening. Du äger bostanden tillsammans med andra medlemmar. Man betalar hyra till föreningen varje månad. Man ansvarar själv för underhållning av bostaden. Skillnaden mellan hyresrätt och bostadsrätt är att bostadsföretaget inte är skyldiga att göra renoveringar vid behov utan ansvaret är helt och hållet ens eget.


Hus

Det kan vara en villa, radhus eller kedjehus. Bor man i hus har man stor frihet. Man kan göra nästan allt efter egna behöv (ibland måste man ha speciella tillstånd från kommunen för att göra vissa saker). Äger man hus är underhållningen och servicen eget ansvar.


Kooperativ hyresrätt

Det betyder att hyresrätterna är ägda av en kooperativ förening och du betalar en insats och köper rätten att använda lägenheten. När man flyttar får man tillbaka insatsen som man lade in vid inflytten.


Ägarlägenhet

Du äger din lägenhet precis som du gör med ett hus. Du får göra som du själv vill. Du bestämmer också själv om du vill hyra ut den. Man är medlem i en samfällighetsförening som sköter den gemensamma områden. Detta är en ny typ av bostadsform som infördes 1 maj 2009.

 

Av Mia Lundgren 


RSS 2.0